Ok, kaxig som jag lätt blir när jag har tråkigt så blev det någon form av utmaning med att Ester och jag ska starta i lydnasklass 1 på KM i Lydnad som går den 1 juni, kvällen för Årets Border i Herrfallet. Och det där var ju inte så genomtänkt kanske då vi för 3 år sen, när vi faktiskt tränade lydnad, var de enda som ställde upp i Novis klassen. Efter platsliggningen, eller det repeterade läggandet av Ester, ska gå in och köra våra moment så börjas det småfnissa för att sluta med goda skratt när det blir dags för inkallningen... Men det var ju faktiskt det enda moment som jag själv trodde, och vi faktiskt fick, klart godkända poäng i!
Så med drygt fem veckor kvar till att starta i lydnasklass 1 så kanske vi faktiskt måste börja träna. Så Liv på dagis frågar om jag och Karin vill med och träna. Visst tisdag efter jobbet bestäms. Men det där med efter jobbet är ju en ganska lös tid så det vara bara köpa lite fika och sätta sig och fika med dagisfröknarna Liv och My och vänta på Karin...
När kaffet är slut, fika brödet är upp ätet och man börjar fundera på när det börjar skymma ute så kommer Karin. Ester blir lika glad som vanligt och ska fram tillsammans med Freddy och hälsa.
Men vad gör hunden? Jo, hon lyckas ju halka till samtidigt som hon ska upp och krafsa med frambenen och ramlar därmed bakåt över sitt högera bakben och vrider till det på något sätt! Kan inte stödja på det direkt efteråt. Vi provar med att ta in henne i lekrummet med matta för att se om hon stödjer på benet. Men nä inte riktigt dock vill hon ju leka med alla grejor där inne... När vi får henne att sätta sig ner s håller hon på att ramla då benet petar nästan rakt ut!
In med hunden i bilen och iväg till veterinären på Årsta kliniken fem minuter bort. När vi kommer fram och jag tar ut Ester ur bilen så går hon relativt obehindrat! Men efter en liten tvekan så bestämmer jag mig för att gå in och höra om de har tid. Tack vare att de är så snälla och trevliga så klämmer veterinär Jennie in oss mellan två inbokade patienter för en koll. Hon tar anamnesen och klämmer, sträcker, drar och känner. Men ingen reaktion hos terriern Ester. Jo en liten ryckning i benet kom det när det var utsträckt i ytterläge...
Så ordinationen blir vila och lugn motion. Kanske tur för mig att jag fått en ursäkt för att jag inte kommer att ha hunnit med att lära mig lydnas 1 till den 1 juni...
tisdag 24 april 2012
lördag 21 april 2012
Ny helg, ny hund
I fredags efter jobbet gav jag mig av en sväng för att leta efter Rimbo, en foxterrier som försvann från ägarnas sommarstuga för ca sex veckor sedan. Han ska ha synts till under veckan vid en gammal bondgård. Så efter ett samtal med ägarna så for jag till bondgården och började leta runt gården.
Boningshusen var de enda som fortfarande är stängda, alla gamla uthus, ladgårdar, sågen, matförrådet, vagnslidren, stiorna och alla andra hus står öppna. Det vill säga en massa fina ställen som är både torra, rätt varma och trygga för en löshund att sova på. Så det var bara låta Ester springa runt och kolla av om det var något som intresserade henne...
Visst fanns det intressanta saker! Där djur har stått i mååånga år luktar det spännande för en hund! Så efter att ha gått igenom alla hus där Ester kunde ta sig in så återkom hon till en krypgrund somv erkade intressant. Men efter att jag krånglat mig in så kunde jag inte se några spår efter att det ska ha legat en hund där under den senaste tiden.
Efter det gick vi en sväng i skogen och där hittade vi en reflexväst för hund som satt fast i ett gammalt taggtrådsstaket men den tillhörde en annan hund som tappat västen under höstens jakt. Så vi fortsatte gå runt i skogen men Ester plockade upp mest spår av rådjur så vi packade in oss i bilen och for hem för att sova.
I morse for vi tillbaka till gården och gick en tidig morgon sväng runt uthusen för att kolla om det fanns några färska spår som Ester blev intresserad av men ingenting imorse heller. Det enda som vi såg var rådjur igen.
Efter ungefär en timme kom Stef med sina hundar men då det inte fanns några fler eller klarare observationer bestämde vi att fara runt lite och kolla på vägarna för att sluta upp vid gården när Rimbos husse skulle komma.
Så efter en timmes spannande från bilen med lite morgonfika så träffde vi Rimbos husse och försökte lägga upp en strategi för dagen. Men då vi inte hade några färskare eller klarare rapporter så bestämmde vi att husse och matte skulle sätta upp fler lappar och dela ut i brevlådorna. Stef tog en sväng ner mot stugan medan husse och jag gick med Ester in i skogen bakom gården igen. Ester drog några repor men det var troligen på spår efter vilt.
Vi tog även en sväng ner till ägarnas somamrstuga och kollade runt lite där ner och husse fick prata lite om Rimbo. Ester fick springa runt lös och visa var det fanns intressanta saker. Hon sprang upp på verandan till huset och stannade kvar. Snabbt upp och kolla varför hon inte kom när jag ropade. Och när ajg springer uppför trappan säger husse att jo vi har ju ställt ut mat till Rimbo där... Visst där står Ester och käkar för glatta livet! Ester fann ytterliggare en grund att krypa in i där det troligen bott grävlingar under vintern men annars var det inget där heller.
Så vi sa hej då och sa åt Rimbos husse att höra av sig om de hör något mer. Hoppas att det kommer in någon rapport så att de kan få ett ordentligt avslut då husse har misstankar om att Rimbo kan ha gått ner sig genom isen då han försvann. Inget roligt avslut på den här dagen men vi får fortsätta hoppas.
Boningshusen var de enda som fortfarande är stängda, alla gamla uthus, ladgårdar, sågen, matförrådet, vagnslidren, stiorna och alla andra hus står öppna. Det vill säga en massa fina ställen som är både torra, rätt varma och trygga för en löshund att sova på. Så det var bara låta Ester springa runt och kolla av om det var något som intresserade henne...
Visst fanns det intressanta saker! Där djur har stått i mååånga år luktar det spännande för en hund! Så efter att ha gått igenom alla hus där Ester kunde ta sig in så återkom hon till en krypgrund somv erkade intressant. Men efter att jag krånglat mig in så kunde jag inte se några spår efter att det ska ha legat en hund där under den senaste tiden.
Efter det gick vi en sväng i skogen och där hittade vi en reflexväst för hund som satt fast i ett gammalt taggtrådsstaket men den tillhörde en annan hund som tappat västen under höstens jakt. Så vi fortsatte gå runt i skogen men Ester plockade upp mest spår av rådjur så vi packade in oss i bilen och for hem för att sova.
I morse for vi tillbaka till gården och gick en tidig morgon sväng runt uthusen för att kolla om det fanns några färska spår som Ester blev intresserad av men ingenting imorse heller. Det enda som vi såg var rådjur igen.
Efter ungefär en timme kom Stef med sina hundar men då det inte fanns några fler eller klarare observationer bestämde vi att fara runt lite och kolla på vägarna för att sluta upp vid gården när Rimbos husse skulle komma.
Så efter en timmes spannande från bilen med lite morgonfika så träffde vi Rimbos husse och försökte lägga upp en strategi för dagen. Men då vi inte hade några färskare eller klarare rapporter så bestämmde vi att husse och matte skulle sätta upp fler lappar och dela ut i brevlådorna. Stef tog en sväng ner mot stugan medan husse och jag gick med Ester in i skogen bakom gården igen. Ester drog några repor men det var troligen på spår efter vilt.
Vi tog även en sväng ner till ägarnas somamrstuga och kollade runt lite där ner och husse fick prata lite om Rimbo. Ester fick springa runt lös och visa var det fanns intressanta saker. Hon sprang upp på verandan till huset och stannade kvar. Snabbt upp och kolla varför hon inte kom när jag ropade. Och när ajg springer uppför trappan säger husse att jo vi har ju ställt ut mat till Rimbo där... Visst där står Ester och käkar för glatta livet! Ester fann ytterliggare en grund att krypa in i där det troligen bott grävlingar under vintern men annars var det inget där heller.
Så vi sa hej då och sa åt Rimbos husse att höra av sig om de hör något mer. Hoppas att det kommer in någon rapport så att de kan få ett ordentligt avslut då husse har misstankar om att Rimbo kan ha gått ner sig genom isen då han försvann. Inget roligt avslut på den här dagen men vi får fortsätta hoppas.
onsdag 18 april 2012
Bättre koncentration av husse önskas!
Idag var det dags för utställningsträning igen och åter igen så är det mer koncentration av husse som krävs för att det ska lyckas...
Ester vet ju vad hon ska göra, bara husse kan koncentrera sig och få lite tempo i sitt handlande! Får skylla dagens svaga insats på trötthet efter helgens äventyr.
Ester vet ju vad hon ska göra, bara husse kan koncentrera sig och få lite tempo i sitt handlande! Får skylla dagens svaga insats på trötthet efter helgens äventyr.
söndag 15 april 2012
Jakten på Gordon
I torsdags kväll for jag och Ester till Kungsängen för att hjälpa till i sökandet av borderterriern Gordon, 10 år gammal, som då hade varit på rymmen i 5 dagar. Gordon hade rymt från en hundvakt som han var hos för första gången. Området som han rymt i gränsar till Livgardets skjutövningsområde vilket de skjutit i under veckan och Gordon är skotträdd. Under dagarna när de har övningar i området är det avlyst och man får inte gå in i området. En hund som är borta blir "förvildad" och skygg för människor, så som husse och matte, redan efter en till två dagar. Detta gör att Gordon inte har kommit fram till husse och matte när de har sett varanda och de har lockat på honom.
Gordons lill-matte Linnéa och hennes sambo Krisitian möte upp oss och visade var Gordon hade blivit sedd under dagen. Ester och jag gick omkring i området utan att träffa på Gordon fram tills det var mörkt och vi var tvungna att söka oss tillbaka till bilen där jag hade lämnat/glömt pannlampan på biltaket. Sen anslöt jag till Gordons husse Björn och Eva med basenjin Trasan som söker efter hundar. Tyvärr ingen lycka under kvällen för dem heller. Även Gordons matte Susanne kom dit en sväng efter att de fått tag på en husvagn att bo i. Då det inte fanns mer för mig att göra for jag hem för att återkomma på fredagen efter jobbet.
Under fredagen bestämmer Karin och Casper att de kommer med tillsammans med Freddy. Så jag hämtar hundarna på dagis och Karin och Casper hemma hos dom. Väl framme i Kungsängen så bestäms att vi ska gå in i övningsområdet och prova att släppa hundarna. Vi går vägen fram och tillbaka en bit för att sedan sätta oss och fika i en korsning med bra uppsikt åt flera håll. Hundarna hoppar omkring och leker en del. efter fikat går vi in på tvärvägen och efter ca 100 meter åker Freddys svans upp och han hoppar in i skogen vid några stenar. När Ester kommer fram så stannar hon till och även hennes svans åker upp och hon börjar skälla. Vi går fram några steg till och ser Gordon sitta där! Efter en kort stund reser han sig upp och går ut på vägen och börjar gå bort från oss tillsammans med Ester och Freddy. Vi följer efter på avstånd och Ester och Freddy kollar med oss att det är ok att följa med. Gordon accepterar att de följer med honom. Efter en liten stund ökar han farten och svänger runt en skjutvall. När vi hinner runt så är Gordon, borta. Vi låter Freddy och Ester visa vägen men vi är inte helt säkra på att de följde efter Gordon utan att det faktiskt fanns en hel del viltdofter också... Så efter en stund avbryter vi går tillbaka och möter upp Stef och hans bordercollie Ronja som spårar anddra hundar. Hon får jobba en stund men då v har klampat runt en hel del och det börjar skymma så avbryter Stef och vi går alla tillbaka till bilarna. Vi drar upp lite planer för lördagen då vi ska ses klockan 05.00 för att ha så lång tid som möjligt på oss inne området. Vid det här laget har de fina regnet över gått i snö och Gordon är där ute i skogen. In i bilen och starta färden hem, efter några minuter ringer Stef och säger att han ser Gordon! Tvärnit och fullfart tillbaka! Medan Stef visar på tomten där han såg Gordon så ser jag han gå över vägen femtio meter bort! Ut med Ester och Freddy ochfölja efter honom ner på allén han gick in på men när vi kommer in på allén så är Gordon borta igen. Nytt försök med att åka hem, några timmars sömn innan Karin ringer och väcker sjusovaren...
Efter att halkat igenom alla snö så kommer vi fram vid skjutområdet och sätter oss för att bevaka en av fällorna. Efter ett par timmar utan att sett något röra sig utom snö flingorna om fallit hela natten bestämmer vi att vi ska gå in med hundarna i området där vi träffade på Gordon kvällen innan. Vi tar oss runt hela rundan utan att se ett enda spår efter Gordon i nysnön. Tillbaka i bilen tar vi fram kaffetermosen men just då ringer telefonen och Gordon har setts på gården vid allén som han gick in på under gårdags kvällen! Full fart med bilen till gården där ägaren visar på spåren och vi kan se åt vilket håll han har gått. Ut med hundarna och följa spåren efter några minuter får jag syn på honom gåendes över ett av fälten. Ester springer fram mot Gordon men när han får syn på mig ökar han farten men möter då Freddy och Karin. Han byter riktning och hundarna följer med medan förarna tar andra vägar. En del snurrande runt några dungar innan Gordon bestämmer sig för att sticka iväg över fältet. Vi kan spåra honom fram till en sommarstuga där spåren försvinner under några granar. Efter en stund hittar vi på spåren igen och Ester och jag tillsammans med Stef följer spåret. Efter en stund kan vi inte se spåren mer då snö i träden har börjat töa och falla ner på marken. Ester har visat tydligt att hon spårar Gordon och jag låter henne hålla på ett tag, vad hon visar på är att Gordon verkar ha cirklat runt och gått bakom oss iväg mot några andra hus. Resten av dagen förflyter utan att Gordon syns till. Då vi har fått tag på en fälla som kräver bevakning sitter Ester och jag tillsammans med Karin och Freddy på pass fram till 22. Hem för att sova några timmar och sen vara tillbaka till 06.15.
Ut med Ester och Freddy och gå runt vid gården där han synts på lördags morgonen. Inga spår efter Gordon som nu inte synts till sedan innan lunch på lördagen. En liten samling vid gården och omgruppering. Då vi ska stanna kvar och de andra börjar ge sig iväg så kommer kaffetermosen fram och vad händer då? Jo några hundra meter bort längs med vägen syns Gordon komma travandes! Lotta som möter honom med bilen ropar på oss så jag och Ester sätter fart längs med vägen. Vi chansar på att han viker av som han gjort dagen innan vilket han gör men är för långt borta för att jag ska se honom. Då kommer Stef i sin bil och kan följa efter honom och när han inte kommer längre med bilen släpper han ut Ronja som springer med Gordon. Då Gordon efter en stund viker ut på kalhyggen och mot håll som han tidigare inte varit i avbryter vi för att inte stressa honom att springa bort från området. Under de närmaste timmarna får vi lite spridda observationer i området men ingen tydlig indikation på vart han är på vägen. Då vi omgrupperar oss så kommer ett samtal till husse Björn att de har honom på ett fält några kilometer bort. Då husse och matte vill ha med borderligan hoppar vi in i bilen och kör dit. När vi kommer fram ser jag Gordon ute på ett plöjt fält med två personer till fots nära honom och två på motocross. De vallar honom att stanna kvar på fältet och han drar sig mot en liten dunge ute på fältet. När han kommer dit så är en av personerna så nära honom att hon slänger sig efter honom och får tag på honom! Matte kommer från ett håll Ester och jag från ett annat, och sen kommer alla som varit med från flera håll! Glädje tårar och ett superfast tag av matte och husse med två koppel på Gordon fotas och kramas det!
Gordon är nu hemma och sover hos sin matte och husse. Husse och matte har under veckan han var borta, förutom att vara oroliga för sin älskling, även varit febersjuka, inte haft någon ordentlig plats att sova på i området och där med varit slutkörda mentalt och fysik. Under de här dagarna har Ester och jag lärt känna många nya människor som ställer upp för andra hundägare och hjälper till att söka efter deras hundar Nu när allt har gått bra och slutat lyckligt känns det extra trevligt att ha fått möjligheten att hjälpa Gordon att få komma hem.
Gordons lill-matte Linnéa och hennes sambo Krisitian möte upp oss och visade var Gordon hade blivit sedd under dagen. Ester och jag gick omkring i området utan att träffa på Gordon fram tills det var mörkt och vi var tvungna att söka oss tillbaka till bilen där jag hade lämnat/glömt pannlampan på biltaket. Sen anslöt jag till Gordons husse Björn och Eva med basenjin Trasan som söker efter hundar. Tyvärr ingen lycka under kvällen för dem heller. Även Gordons matte Susanne kom dit en sväng efter att de fått tag på en husvagn att bo i. Då det inte fanns mer för mig att göra for jag hem för att återkomma på fredagen efter jobbet.
Under fredagen bestämmer Karin och Casper att de kommer med tillsammans med Freddy. Så jag hämtar hundarna på dagis och Karin och Casper hemma hos dom. Väl framme i Kungsängen så bestäms att vi ska gå in i övningsområdet och prova att släppa hundarna. Vi går vägen fram och tillbaka en bit för att sedan sätta oss och fika i en korsning med bra uppsikt åt flera håll. Hundarna hoppar omkring och leker en del. efter fikat går vi in på tvärvägen och efter ca 100 meter åker Freddys svans upp och han hoppar in i skogen vid några stenar. När Ester kommer fram så stannar hon till och även hennes svans åker upp och hon börjar skälla. Vi går fram några steg till och ser Gordon sitta där! Efter en kort stund reser han sig upp och går ut på vägen och börjar gå bort från oss tillsammans med Ester och Freddy. Vi följer efter på avstånd och Ester och Freddy kollar med oss att det är ok att följa med. Gordon accepterar att de följer med honom. Efter en liten stund ökar han farten och svänger runt en skjutvall. När vi hinner runt så är Gordon, borta. Vi låter Freddy och Ester visa vägen men vi är inte helt säkra på att de följde efter Gordon utan att det faktiskt fanns en hel del viltdofter också... Så efter en stund avbryter vi går tillbaka och möter upp Stef och hans bordercollie Ronja som spårar anddra hundar. Hon får jobba en stund men då v har klampat runt en hel del och det börjar skymma så avbryter Stef och vi går alla tillbaka till bilarna. Vi drar upp lite planer för lördagen då vi ska ses klockan 05.00 för att ha så lång tid som möjligt på oss inne området. Vid det här laget har de fina regnet över gått i snö och Gordon är där ute i skogen. In i bilen och starta färden hem, efter några minuter ringer Stef och säger att han ser Gordon! Tvärnit och fullfart tillbaka! Medan Stef visar på tomten där han såg Gordon så ser jag han gå över vägen femtio meter bort! Ut med Ester och Freddy ochfölja efter honom ner på allén han gick in på men när vi kommer in på allén så är Gordon borta igen. Nytt försök med att åka hem, några timmars sömn innan Karin ringer och väcker sjusovaren...
Efter att halkat igenom alla snö så kommer vi fram vid skjutområdet och sätter oss för att bevaka en av fällorna. Efter ett par timmar utan att sett något röra sig utom snö flingorna om fallit hela natten bestämmer vi att vi ska gå in med hundarna i området där vi träffade på Gordon kvällen innan. Vi tar oss runt hela rundan utan att se ett enda spår efter Gordon i nysnön. Tillbaka i bilen tar vi fram kaffetermosen men just då ringer telefonen och Gordon har setts på gården vid allén som han gick in på under gårdags kvällen! Full fart med bilen till gården där ägaren visar på spåren och vi kan se åt vilket håll han har gått. Ut med hundarna och följa spåren efter några minuter får jag syn på honom gåendes över ett av fälten. Ester springer fram mot Gordon men när han får syn på mig ökar han farten men möter då Freddy och Karin. Han byter riktning och hundarna följer med medan förarna tar andra vägar. En del snurrande runt några dungar innan Gordon bestämmer sig för att sticka iväg över fältet. Vi kan spåra honom fram till en sommarstuga där spåren försvinner under några granar. Efter en stund hittar vi på spåren igen och Ester och jag tillsammans med Stef följer spåret. Efter en stund kan vi inte se spåren mer då snö i träden har börjat töa och falla ner på marken. Ester har visat tydligt att hon spårar Gordon och jag låter henne hålla på ett tag, vad hon visar på är att Gordon verkar ha cirklat runt och gått bakom oss iväg mot några andra hus. Resten av dagen förflyter utan att Gordon syns till. Då vi har fått tag på en fälla som kräver bevakning sitter Ester och jag tillsammans med Karin och Freddy på pass fram till 22. Hem för att sova några timmar och sen vara tillbaka till 06.15.
Ut med Ester och Freddy och gå runt vid gården där han synts på lördags morgonen. Inga spår efter Gordon som nu inte synts till sedan innan lunch på lördagen. En liten samling vid gården och omgruppering. Då vi ska stanna kvar och de andra börjar ge sig iväg så kommer kaffetermosen fram och vad händer då? Jo några hundra meter bort längs med vägen syns Gordon komma travandes! Lotta som möter honom med bilen ropar på oss så jag och Ester sätter fart längs med vägen. Vi chansar på att han viker av som han gjort dagen innan vilket han gör men är för långt borta för att jag ska se honom. Då kommer Stef i sin bil och kan följa efter honom och när han inte kommer längre med bilen släpper han ut Ronja som springer med Gordon. Då Gordon efter en stund viker ut på kalhyggen och mot håll som han tidigare inte varit i avbryter vi för att inte stressa honom att springa bort från området. Under de närmaste timmarna får vi lite spridda observationer i området men ingen tydlig indikation på vart han är på vägen. Då vi omgrupperar oss så kommer ett samtal till husse Björn att de har honom på ett fält några kilometer bort. Då husse och matte vill ha med borderligan hoppar vi in i bilen och kör dit. När vi kommer fram ser jag Gordon ute på ett plöjt fält med två personer till fots nära honom och två på motocross. De vallar honom att stanna kvar på fältet och han drar sig mot en liten dunge ute på fältet. När han kommer dit så är en av personerna så nära honom att hon slänger sig efter honom och får tag på honom! Matte kommer från ett håll Ester och jag från ett annat, och sen kommer alla som varit med från flera håll! Glädje tårar och ett superfast tag av matte och husse med två koppel på Gordon fotas och kramas det!
Gordon är nu hemma och sover hos sin matte och husse. Husse och matte har under veckan han var borta, förutom att vara oroliga för sin älskling, även varit febersjuka, inte haft någon ordentlig plats att sova på i området och där med varit slutkörda mentalt och fysik. Under de här dagarna har Ester och jag lärt känna många nya människor som ställer upp för andra hundägare och hjälper till att söka efter deras hundar Nu när allt har gått bra och slutat lyckligt känns det extra trevligt att ha fått möjligheten att hjälpa Gordon att få komma hem.
måndag 9 april 2012
Glad påsk!
Påskledigheten började med att Ester fick vara med Irma och Moa hos mina föräldrar medan jag själv roade mig med att gå och kolla på AIK-Skellefteå. Härligt tryck på Hovet med bra resultat! Tyvärr så blev det sedan förlust i avgörande matchen på påskafton.
Efter påsklunch hos mina föräldrar med Irma och Moa for vi ut till landet där det var en massa hundar på besök hos grannarna som man måste börja med att skälla ut. Efter en promenad runt området blev det ett kärt återseende med lilla Moa som Ester inte träffat sedan i höstas. Lite jobbigare för Ester i år när Moa nu är 1,5 år och faktiskt hänger med i racen och starkare i fighterna...
Påskafton började med en kort promenad och en långfrukost innan vi gav oss ut för en långpromenad. Provade lite nya vägar och stigar vilket slutade med att Ester hittade ett nytt gryt!
Efter att ha undersökt alla fyra ingångar bestämde sig Ester för att kolla in en lite mer.
När vi kom fram till sista vattendraget hörde vi Singlan på andra sidan och då vet ju Ester att Moa är med! Då tar ju Ester närmaste vägen över vattnet vilket är att simma! Sen måste man ju ändå stå och vänta på husse som balanserar sig över på en smal spång och sen när han är uppe på stigen så går han ju så låååångsmat!!! Men efter som Moa gick med Singlan, Edgar och Ingmar så kom vi ikapp dom och Ester och Moa fick busa runt hela vägen hem!
Där efter kom Ester största prövning under hela påskhelgen, vara ensam hemma medan människorna åkte till Öster Malma för en påskbuffé! Pip, gnäll och skällande när vi for och sen sätta igång med det igen när bilen kom tillbaka. Allt blir ju bra när man får följa med husse i bilen sen även om Ester inte fick följa med in och hälsa på sina syskondöttrar hos Marie och Jonas. Men jag fikc gosa med alla fyra tjejerna som blir sju veckor på onsdag! Samt tre vuxna borders (med Blixten 12 år i spetsen), en labbe och tre flattar som alla vill bli gosade.
Idag tar vi oss en tur in till Östermalm och ska ta en fika på Himmelska hundar!
Efter påsklunch hos mina föräldrar med Irma och Moa for vi ut till landet där det var en massa hundar på besök hos grannarna som man måste börja med att skälla ut. Efter en promenad runt området blev det ett kärt återseende med lilla Moa som Ester inte träffat sedan i höstas. Lite jobbigare för Ester i år när Moa nu är 1,5 år och faktiskt hänger med i racen och starkare i fighterna...
Påskafton började med en kort promenad och en långfrukost innan vi gav oss ut för en långpromenad. Provade lite nya vägar och stigar vilket slutade med att Ester hittade ett nytt gryt!
Efter att ha undersökt alla fyra ingångar bestämde sig Ester för att kolla in en lite mer.
Och visst var det någon där ner som man ka skälla på men när husse kallar så kommer man ut och slänger sig ner i första bästa pöl med vatten/lera för att svalka sig...
Påskdagen provade vi några nya stigar åt ett håll där jag vet att det finns gott om vilt... Ester tycker att husse klampar för mycket i skogen då alla djuren hör att vi kommer och man inte får möjlighet att skälla ut dom!
Där efter kom Ester största prövning under hela påskhelgen, vara ensam hemma medan människorna åkte till Öster Malma för en påskbuffé! Pip, gnäll och skällande när vi for och sen sätta igång med det igen när bilen kom tillbaka. Allt blir ju bra när man får följa med husse i bilen sen även om Ester inte fick följa med in och hälsa på sina syskondöttrar hos Marie och Jonas. Men jag fikc gosa med alla fyra tjejerna som blir sju veckor på onsdag! Samt tre vuxna borders (med Blixten 12 år i spetsen), en labbe och tre flattar som alla vill bli gosade.
Idag tar vi oss en tur in till Östermalm och ska ta en fika på Himmelska hundar!
onsdag 4 april 2012
Ester håller fast i position och säger "GE FAN I MIN KÖTTBULLE, SNORVALP!!!"
Idag var det ett bytt försök med ringträningen. En bättre koncntration hos husse gav bättre resultat. Ester visade sin stora arbetslust och håller fast i uppställd position även när en nyfiken boxerhane börjar börjar närma sig husses hand med Esters köttbulle i. Det enda Ester gör är att på snabbt vrida huvudet mot boxern, men håller ögonen på husses hand, och säger hårt och skarpt till boxer: "GE FAN I MIN KÖTTBULLE, SNORVALP!!!" för att sedan stå kvar i position och vänta på signal och belöning.
Så slutsatsen som kan dras är att Ester vet vad hon ska göra om bara husse kan skärpa sig.
Så slutsatsen som kan dras är att Ester vet vad hon ska göra om bara husse kan skärpa sig.
söndag 1 april 2012
Aktiveringspromenad
Tillsammans med några dagiskompisar, borderkompisar och några nya bekanta träffades vi i Björkhagen för att tillsammans med Esters dagisfröken Liv gå en aktiveringspromenad med lite spårövningar på vägen. SMHI hade utlovat snöoväder men det hade kommit tidigare så vi hade att vckert väder om än något kylslaget.
Efter en kortare promenad var det dags för första korta spåret där de som inte provat spår innan fick tips och prova på hur man kan göra. Ester, Hugo och Freddy tyckte nog mest tt vi tramsade runt och tog lång tid på oss...
En liten promenad till och s var det dags för det viktigaste som finns med spår och spårträning, FIKA! Ännu en paus för hundarna och välbehövligt kaffe för människorna. Även lite tid att få ordnig på den där spålinan också...
En kort promenad till och sen dags för lite uppletande och hämtande av föremål vilket Ester faktiskt klarade riktigt bra! I vanliga fall så tar Ester sakerna och sticker iväg och biter sönder dom...
På vägen tillbaka stannade vi kvar och la två längre spår vilka Ester klarade galant!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)