Klockan 10 idag träffades BTS Stockholm för en promenad vid Trehörningen och VInterviken. Härligt blå himmel och några minus grader. Som vanligt blir det en trevlig promenad med mycket mordersnack.
Idag var det extra trevligt att träffa ett par Björshults hundar till, Bolla och Astrid med matte och hussar. Efter en trevlig fika på ångbåtsbryggan gick vi tillbaka till Liljeholmen för att åka hem med tvärbanan.
Då det var en sån vintrig känsla över dagen så kändes det rätt att ta en mugg med glögg och lite pepparkakor. Ester ligger nu på kökssoffan och sover och tycker att husse bara ska vara stilla.
söndag 28 oktober 2012
lördag 27 oktober 2012
En grisdag
Imorse 06.20 hämtade Karin och Hugo upp mig och Ester för att sedan åkte vi och hämtade Liv och Sashi för att därefter styra kosan mot Mamima.
Ca 09.15 svänger vi in på Mamima där de andra redan är i gång. När vi kliver ur bilen hör vi hur Leo jobbar på bra med vildsvinen i Utsikten, vilket gjorde hans husse mycket stolt! Fylla i lite papper och sedan var det dags för Ester. Första släppet var i Ravinen och hon söker iväg lite kort men träffar på grisarna fort. Dom ligger under en gran ca 10 m ifrån mig och är ganska nyvakna vilket gör att Ester får jobba på en stund med närheten till mig. När hon driver iväg dem jobbar hon på bra med ett bra avstånd men bryter efter ca en minut för att kolla av med husse. Skickar iväg henne igen och hon hittar dem snabbt och driver ca en minut innan hon kommer tillbaka. Detta upprepas flera gånger och jag är jättenöjd med hennes arbete när hon har kontakt och söket men skulle vilja att hon jobbar längre stund innan hon bryter.
När vi är klara kommer jag överens med Carro, instruktören, att Ester ska få nästa släpp i Utsikten där det verkar vara mer fart på grisarna. Men först så följer jag med Liv och Sashi in i Sumpen där Sashi med lite hjälp hittar grisarna. Då Sashi är en snäll hund så vill hon helst fram och hälsa på grisarna och inte skälla ut dem. För att försöka få igång Sashi att skälla så tar vi med Ester och Sashi till Göran Persson och Anitra Steen som är ett par grisar som är tamare och bor i ett litet hägn. Ester vet ju vad som ska göras och skäller ut Göran Persson. Sashi vill helst krypa in genom staket för att hälsa ordentligt på honom.
Lite fika och snack med de andra och får höra hur bra det gått för dem innan det är dags för Esters andra släpp. In i Utsikten och leta gris. Efter ca 30 minuter har vi fortfarande inte hittat dem och er upp och gör över till Ravinen igen för att hon ska få avsluta med lyckanden. Upprepar samma arbete som vid första släppet men när jag ska försöka kalla av henne vid slutet så jobbar hon vidare. Bra och dåligt. Bra med att hon ligger i längre, dåligt för den där perfekta inkallningen…
Karin släpper sedan in Hugo för att han bara ska få jobba av sig det sista i Ravinen. Härligt att höra honom på några sekunder få till ett ståndskall, med vissa små gångskall, så håller han dem i en kvart innan Karin ska gå in och kalla ut Hugo. Hon ger upp efter ca 10 minuter och kommer ut. Om vi ska få åka hem idag så är det bara för mig att gå in och kalla in honom. Efter ca 10 minuter åker vi iväg från Mamima för den här gången men jag tror vi kommer tillbaka!
söndag 21 oktober 2012
Vilket jubileum!
Oj vad kul det har varit i helgen! Jag ska försöka sammanfatta alla härliga intryck och nya trevliga, roliga, charmiga och galna bekantskaper!
I lördags morse hämtade Karin upp mig (bara lite försenad) och sen hämtade vi upp Yvonne påvägen till hotellet vid Arlanda stad där Borderterriersällskapets 50-års jubileumskonferens skulle hållas.
Redan när vi kommer till receptionen och ska checka-in så träffar vi gamla bekanta. Vi får rummet direkt och som den duktiga kennel-pojke jag är så parkerar jag bilen och bär upp väskorna till rummet.
En förmiddagsfika med fler gamla bekanta hinner vi med innan det är dags att ta plats i föreläsningssalen och de inledande föredragen med en återblick på de första 50 åren i borderterrriersällskapets historia. Väldigt roligt och intressant att höra Carl-Gunnar Stafberg och Håkan Axén berätta om och visa bilder om hur det var på den gamla tiden.
Vid lunchen träffar jag Ewa Vrang som är Benji (Gluntens Argus) som jag passade en del när jag pluggade i Umeå. Efter lunchen var det ett föredrag av Tomas Larsson om borderterriens grytjakts historia i Sverige. Återigen intressant och många härliga bilder från 70-talet.
Sen börjar Ronnie Erving sitt föredrag om borderterrierns ursprung och historia. Hur häftigt och intressant det var att få lyssna kan jag inte riktigt beskriva! I konferenslokalen finns även bilder, porträtt, tavlor, priser, gamla utställningskataloger, BTB, mm i en härlig bland som en utställning. Helt underbart att få ta del av all denna fantastiska historia!
Detta avslutar lördagens föredrag och vi drar oss tillbaka till rummet för att göra oss iordning inför kvällens jubileumsmiddag. Middagen börjar med lite mingel och en dragspels spelandes trudadur...
Tillbords hamnar jag med några gamla vänner, några bekanta och några nya bekanta. Stämningen är hög, det hålls tal och sjungs under middagen. Efter efterrätten är det dags för en introtävling med trubaduren. Vi är helt övertygade om att vårt bord är förutbestämt av domaren att vi inte skulle vinna... Men trots den uppgjorda tävlingen blir det mycket musik och även dans. Efter en viss tvekan kommer även jag igång med dansandet, vilekt visar sig var både kul och härligt!
Festen fortsätter uppe på några av rummen och klockan hinner bli ganska mycket igen innan jag kommer i sängen. Efter några timmars sömn är det dags för en lång, härlig hotellfrukost. Fast det var väldigt få uppe...
Söndagens föredrag börjar med Ronnie Irving går igenom rasstandarden och beskriver den tydligt med hjälp av bilder på olika hundar. Det avslutas med att han går igenom två hundar på plats och beskriver de hundarna, mycket intressant! Även Carl-Gunnar går igenom två hundar och beskriver vad och hur han ser på dem.
Under lunchen blir det ett härligt samtal med nya vänner. Därefter är det en sammanfattning av helgen innan det är dags för avslutnings kaffe och tårta.
En helt underbar helg med många nya vänner och återseendet av gamla vänner som alla är lika, eller mer, hundtokiga än jag!
I lördags morse hämtade Karin upp mig (bara lite försenad) och sen hämtade vi upp Yvonne påvägen till hotellet vid Arlanda stad där Borderterriersällskapets 50-års jubileumskonferens skulle hållas.
Redan när vi kommer till receptionen och ska checka-in så träffar vi gamla bekanta. Vi får rummet direkt och som den duktiga kennel-pojke jag är så parkerar jag bilen och bär upp väskorna till rummet.
En förmiddagsfika med fler gamla bekanta hinner vi med innan det är dags att ta plats i föreläsningssalen och de inledande föredragen med en återblick på de första 50 åren i borderterrriersällskapets historia. Väldigt roligt och intressant att höra Carl-Gunnar Stafberg och Håkan Axén berätta om och visa bilder om hur det var på den gamla tiden.
Vid lunchen träffar jag Ewa Vrang som är Benji (Gluntens Argus) som jag passade en del när jag pluggade i Umeå. Efter lunchen var det ett föredrag av Tomas Larsson om borderterriens grytjakts historia i Sverige. Återigen intressant och många härliga bilder från 70-talet.
Sen börjar Ronnie Erving sitt föredrag om borderterrierns ursprung och historia. Hur häftigt och intressant det var att få lyssna kan jag inte riktigt beskriva! I konferenslokalen finns även bilder, porträtt, tavlor, priser, gamla utställningskataloger, BTB, mm i en härlig bland som en utställning. Helt underbart att få ta del av all denna fantastiska historia!
Detta avslutar lördagens föredrag och vi drar oss tillbaka till rummet för att göra oss iordning inför kvällens jubileumsmiddag. Middagen börjar med lite mingel och en dragspels spelandes trudadur...
Tillbords hamnar jag med några gamla vänner, några bekanta och några nya bekanta. Stämningen är hög, det hålls tal och sjungs under middagen. Efter efterrätten är det dags för en introtävling med trubaduren. Vi är helt övertygade om att vårt bord är förutbestämt av domaren att vi inte skulle vinna... Men trots den uppgjorda tävlingen blir det mycket musik och även dans. Efter en viss tvekan kommer även jag igång med dansandet, vilekt visar sig var både kul och härligt!
Festen fortsätter uppe på några av rummen och klockan hinner bli ganska mycket igen innan jag kommer i sängen. Efter några timmars sömn är det dags för en lång, härlig hotellfrukost. Fast det var väldigt få uppe...
Söndagens föredrag börjar med Ronnie Irving går igenom rasstandarden och beskriver den tydligt med hjälp av bilder på olika hundar. Det avslutas med att han går igenom två hundar på plats och beskriver de hundarna, mycket intressant! Även Carl-Gunnar går igenom två hundar och beskriver vad och hur han ser på dem.
Under lunchen blir det ett härligt samtal med nya vänner. Därefter är det en sammanfattning av helgen innan det är dags för avslutnings kaffe och tårta.
En helt underbar helg med många nya vänner och återseendet av gamla vänner som alla är lika, eller mer, hundtokiga än jag!
lördag 20 oktober 2012
Esters födelsedag
Idag fyller Ester 5 år!
söndag 20 maj 2012
Säsongspremiär i utställningsringen med succé
Vilken helg det har varit! I torsdags var det dags för säsongspremiär i utställningsringen, visserligen en inofficiell men likväl betydelsefull då domaren är en terrierdomare. Så efter frukost var det en tur med tunnelbanan ut till Gubbängen och Pudelklubbens utställning. Vi fick oss en bra plats och gick redan som hund nummer 10 i ringen. HP och BIR. Paloma och hennes staffetik Manz kom fram och pratade lite och Ester ligger lugnt och tuggar på sitt ben. Eller? När det står en hund för nära Ester och hennes ben så måste ju Ester markera att det är hennes ben. Så först kommer ett litet morrande och sen slutar hon tugga på benet och då reagerar både jag och Paloma med att hålla undan hundarna men Ester är ju för snabb så hon hinner ju fram till Manz med resultatet att Ester får sig en rispa på nosen och börjar blöda. Ett sår på nosen blöder mycket utan att det är något allvarligt men Ester lägger sig bara ner och börjar tugga på sitt ben igen. Så försöka få stopp på blödandet då vi ska in i gruppfinalen strax. Då det inte var något djupt sår så slutade det blöda snart och vi gick in i finalen mot Manz. Inte nog med att Manz vann fighten utanför ringen utan hon blev BIG 2 och Ester BIG 3. Efter lite snack med alla trevliga människor och visst hejande på dagiskompisen Kalle så åkte vi hem.
Tyvärr så var jag tvungen att jobba på fredagen då jag visste att det var en liten valp som var bortsprungen utanför Sala och att de desperat ville ha hjälp. Nu vet jag att valpen hittades av lillmatte och hennes kompisar i dag söndag och att han mår bra!
Så efter en vilodag för Ester på dagis på fredagen så var det dags för utställning i Skogås av lokala kennelklubben. Niclas och Karin kommer precis samtidigt dit då Freddy och Hugo ska vara hos oss över natten. Så upp med burar och in med grabbarna för att sen kolla när det är vår tur. Då det var många valpar och domare som tog sitt uppdrag seriöst så tog det sin tid. Men efter några timmars väntande så var det vår tur. HP och BIR. Sen en liten väntan till innan gruppfinalen. BIG 1. Sen var det cirka en timme till innan BIS-finalen. Då båda domarna skulle döma BIS tillsammans så ville de kolla igenom hundarna som de inte tidigare dömt så det var en lång final. Mycket vänta då domarna diskuterade men nu fick ju Ester visa att all träning har hjälpt oss. Hon stod fint uppställd under hela tiden! Allt detta resulterade i BIS 2!
Väl hemma så vände vi i hallen för att ta oss iväg till den lokala MC-klubbens öppet hus där det skulle bjudas på våfflor. Tyvärr var våfflorna slut då vi kom men hundarna gjorde succé. Som vanligt så charmar ju trion de flesta och att Esters promenad kompis var där gjorde ju inte det hela svårare heller. Dessutom när det kom ett par bilar inkörandes på gården så visade hundarna att de visste att det var en MC-klubb, de skällde ut bilarna efter noterna! Det syntes tydligt att Hugo är en kool kille som är van att sova bort och har hängt med Ester och mig en del. Han hittar sina platser att sova på utan problem medan Freddy ville ligga bredvid mig på kudden och pippa och buffa på mig stora delar av natten då han saknade sin matte.
Söndag morgon började med att Ester kräktes på promenaden och att vi fick höra om en parsell russel hane som blivit attackerad av en annan hund och fått tillbringa två dygn på sjukhus. Sen for vi i väg till Stockholms Södra BK för utställning efter att jag idag kommit ihåg att smörja in mig med solskyddsfaktor… Framme får vi en bra plats bredvid Paloma och Janne med sina staffar. Efter en del småsnubblande och fumlande i ringen så blev det HP och BIR. En kort väntan innan det var gruppfinalen och idag vände vi på ordningen, Ester BIG 3 och Manz BIG 4. En lång och rolig helg med mycket hund och många trevliga hundmänniskor, både gamla bekanta och en del nya.
söndag 13 maj 2012
En lugn helg
I helgen tänkte jag bara att vi skulle ta det lugnt så på lördagen tog vi tunnelbanan till Bergshamra och en promenad till Ulriksdals slott där det skulle vara en SSRK utställning. Väl framme, efter visst irrande i Bergshamra, så såg jag att det även var en taxutställning. Vi tittade runt lite och upptäckte att Marie dömde flattarna så efter avslutad bedömning så fick Ester komma fram och hälsa ordentligt samt göra lite reklam för Maries uppfödning. Därefter tog vi en promenad längs med Brunnsviken in till Odenplan för att när vi väl kom hem så somnade jag i soffan.
Söndagen var ännu en slappar dag med lite scones på balkongen innan en promenad runt Årstaviken och sen lite fika på balkongen innan lite vanligt fix inför veckan. Så har ännu en helg gått som utan att ha gjort något särskilt varit väldigt skön och avkopplande.
onsdag 2 maj 2012
Lång valborgshelg
I lördags for vi till Mamima jakt för att träna hundarna på vildsvinen. Eller ja Ester har ju ordinerad vila så hon fick sitta i bilen hela dagen vilket hon tyckte var EXTREMT orättvist! Det var sammanlagt åtta borderterriers som släpptes in i hägnen, allt från nybörjaren på cirka 1½ år, nybörjaren på dryga 8 år till diplomerade Hugo och vildsvinstränade Leo. Försökte hinna med att fota men jag är för långsam! Men bara att få se och höra dessa fantastiska hundar jobba med stor glädje och iver är fantastiskt!
Efter avslutad träning åkte jag och Ester med Karin, Casper och killarna till Lilla Myren, Karin och Niclas sommarställe och äntligen Ester sträcka ut tassarna! Efter en trevlig middag, lite kortspel och diverse historier kröp vi trötta ner i sängen.
På söndags morgonen lämnades Ester in till den sovande Niclas som skulle vara kvar på Lilla Myren så att jag, Karin och grabbarna kunde fara iväg till utställningen i Västerås. Framme i Västerås det dags att göra sitt jobb som "kennel-pojke" med att släpa burar och diverse utrustning. Lite fritid fick jag så då passade jag på att prata med alla trevliga människor som var där och kolla runt lite på andra raser också.
Efter avslutad träning åkte jag och Ester med Karin, Casper och killarna till Lilla Myren, Karin och Niclas sommarställe och äntligen Ester sträcka ut tassarna! Efter en trevlig middag, lite kortspel och diverse historier kröp vi trötta ner i sängen.
På söndags morgonen lämnades Ester in till den sovande Niclas som skulle vara kvar på Lilla Myren så att jag, Karin och grabbarna kunde fara iväg till utställningen i Västerås. Framme i Västerås det dags att göra sitt jobb som "kennel-pojke" med att släpa burar och diverse utrustning. Lite fritid fick jag så då passade jag på att prata med alla trevliga människor som var där och kolla runt lite på andra raser också.
Tillbaka på Lilla Myren möttes jag av en glad Ester som hade skött sig utmärkt. Efter en god kopp kaffe och Lenas nybakade muffins åkte jag och Ester till Hacksjön för ett par dagar med lugn och ro och vedhuggande.
tisdag 24 april 2012
En utmaning och en skada
Ok, kaxig som jag lätt blir när jag har tråkigt så blev det någon form av utmaning med att Ester och jag ska starta i lydnasklass 1 på KM i Lydnad som går den 1 juni, kvällen för Årets Border i Herrfallet. Och det där var ju inte så genomtänkt kanske då vi för 3 år sen, när vi faktiskt tränade lydnad, var de enda som ställde upp i Novis klassen. Efter platsliggningen, eller det repeterade läggandet av Ester, ska gå in och köra våra moment så börjas det småfnissa för att sluta med goda skratt när det blir dags för inkallningen... Men det var ju faktiskt det enda moment som jag själv trodde, och vi faktiskt fick, klart godkända poäng i!
Så med drygt fem veckor kvar till att starta i lydnasklass 1 så kanske vi faktiskt måste börja träna. Så Liv på dagis frågar om jag och Karin vill med och träna. Visst tisdag efter jobbet bestäms. Men det där med efter jobbet är ju en ganska lös tid så det vara bara köpa lite fika och sätta sig och fika med dagisfröknarna Liv och My och vänta på Karin...
När kaffet är slut, fika brödet är upp ätet och man börjar fundera på när det börjar skymma ute så kommer Karin. Ester blir lika glad som vanligt och ska fram tillsammans med Freddy och hälsa.
Men vad gör hunden? Jo, hon lyckas ju halka till samtidigt som hon ska upp och krafsa med frambenen och ramlar därmed bakåt över sitt högera bakben och vrider till det på något sätt! Kan inte stödja på det direkt efteråt. Vi provar med att ta in henne i lekrummet med matta för att se om hon stödjer på benet. Men nä inte riktigt dock vill hon ju leka med alla grejor där inne... När vi får henne att sätta sig ner s håller hon på att ramla då benet petar nästan rakt ut!
In med hunden i bilen och iväg till veterinären på Årsta kliniken fem minuter bort. När vi kommer fram och jag tar ut Ester ur bilen så går hon relativt obehindrat! Men efter en liten tvekan så bestämmer jag mig för att gå in och höra om de har tid. Tack vare att de är så snälla och trevliga så klämmer veterinär Jennie in oss mellan två inbokade patienter för en koll. Hon tar anamnesen och klämmer, sträcker, drar och känner. Men ingen reaktion hos terriern Ester. Jo en liten ryckning i benet kom det när det var utsträckt i ytterläge...
Så ordinationen blir vila och lugn motion. Kanske tur för mig att jag fått en ursäkt för att jag inte kommer att ha hunnit med att lära mig lydnas 1 till den 1 juni...
Så med drygt fem veckor kvar till att starta i lydnasklass 1 så kanske vi faktiskt måste börja träna. Så Liv på dagis frågar om jag och Karin vill med och träna. Visst tisdag efter jobbet bestäms. Men det där med efter jobbet är ju en ganska lös tid så det vara bara köpa lite fika och sätta sig och fika med dagisfröknarna Liv och My och vänta på Karin...
När kaffet är slut, fika brödet är upp ätet och man börjar fundera på när det börjar skymma ute så kommer Karin. Ester blir lika glad som vanligt och ska fram tillsammans med Freddy och hälsa.
Men vad gör hunden? Jo, hon lyckas ju halka till samtidigt som hon ska upp och krafsa med frambenen och ramlar därmed bakåt över sitt högera bakben och vrider till det på något sätt! Kan inte stödja på det direkt efteråt. Vi provar med att ta in henne i lekrummet med matta för att se om hon stödjer på benet. Men nä inte riktigt dock vill hon ju leka med alla grejor där inne... När vi får henne att sätta sig ner s håller hon på att ramla då benet petar nästan rakt ut!
In med hunden i bilen och iväg till veterinären på Årsta kliniken fem minuter bort. När vi kommer fram och jag tar ut Ester ur bilen så går hon relativt obehindrat! Men efter en liten tvekan så bestämmer jag mig för att gå in och höra om de har tid. Tack vare att de är så snälla och trevliga så klämmer veterinär Jennie in oss mellan två inbokade patienter för en koll. Hon tar anamnesen och klämmer, sträcker, drar och känner. Men ingen reaktion hos terriern Ester. Jo en liten ryckning i benet kom det när det var utsträckt i ytterläge...
Så ordinationen blir vila och lugn motion. Kanske tur för mig att jag fått en ursäkt för att jag inte kommer att ha hunnit med att lära mig lydnas 1 till den 1 juni...
lördag 21 april 2012
Ny helg, ny hund
I fredags efter jobbet gav jag mig av en sväng för att leta efter Rimbo, en foxterrier som försvann från ägarnas sommarstuga för ca sex veckor sedan. Han ska ha synts till under veckan vid en gammal bondgård. Så efter ett samtal med ägarna så for jag till bondgården och började leta runt gården.
Boningshusen var de enda som fortfarande är stängda, alla gamla uthus, ladgårdar, sågen, matförrådet, vagnslidren, stiorna och alla andra hus står öppna. Det vill säga en massa fina ställen som är både torra, rätt varma och trygga för en löshund att sova på. Så det var bara låta Ester springa runt och kolla av om det var något som intresserade henne...
Visst fanns det intressanta saker! Där djur har stått i mååånga år luktar det spännande för en hund! Så efter att ha gått igenom alla hus där Ester kunde ta sig in så återkom hon till en krypgrund somv erkade intressant. Men efter att jag krånglat mig in så kunde jag inte se några spår efter att det ska ha legat en hund där under den senaste tiden.
Efter det gick vi en sväng i skogen och där hittade vi en reflexväst för hund som satt fast i ett gammalt taggtrådsstaket men den tillhörde en annan hund som tappat västen under höstens jakt. Så vi fortsatte gå runt i skogen men Ester plockade upp mest spår av rådjur så vi packade in oss i bilen och for hem för att sova.
I morse for vi tillbaka till gården och gick en tidig morgon sväng runt uthusen för att kolla om det fanns några färska spår som Ester blev intresserad av men ingenting imorse heller. Det enda som vi såg var rådjur igen.
Efter ungefär en timme kom Stef med sina hundar men då det inte fanns några fler eller klarare observationer bestämde vi att fara runt lite och kolla på vägarna för att sluta upp vid gården när Rimbos husse skulle komma.
Så efter en timmes spannande från bilen med lite morgonfika så träffde vi Rimbos husse och försökte lägga upp en strategi för dagen. Men då vi inte hade några färskare eller klarare rapporter så bestämmde vi att husse och matte skulle sätta upp fler lappar och dela ut i brevlådorna. Stef tog en sväng ner mot stugan medan husse och jag gick med Ester in i skogen bakom gården igen. Ester drog några repor men det var troligen på spår efter vilt.
Vi tog även en sväng ner till ägarnas somamrstuga och kollade runt lite där ner och husse fick prata lite om Rimbo. Ester fick springa runt lös och visa var det fanns intressanta saker. Hon sprang upp på verandan till huset och stannade kvar. Snabbt upp och kolla varför hon inte kom när jag ropade. Och när ajg springer uppför trappan säger husse att jo vi har ju ställt ut mat till Rimbo där... Visst där står Ester och käkar för glatta livet! Ester fann ytterliggare en grund att krypa in i där det troligen bott grävlingar under vintern men annars var det inget där heller.
Så vi sa hej då och sa åt Rimbos husse att höra av sig om de hör något mer. Hoppas att det kommer in någon rapport så att de kan få ett ordentligt avslut då husse har misstankar om att Rimbo kan ha gått ner sig genom isen då han försvann. Inget roligt avslut på den här dagen men vi får fortsätta hoppas.
Boningshusen var de enda som fortfarande är stängda, alla gamla uthus, ladgårdar, sågen, matförrådet, vagnslidren, stiorna och alla andra hus står öppna. Det vill säga en massa fina ställen som är både torra, rätt varma och trygga för en löshund att sova på. Så det var bara låta Ester springa runt och kolla av om det var något som intresserade henne...
Visst fanns det intressanta saker! Där djur har stått i mååånga år luktar det spännande för en hund! Så efter att ha gått igenom alla hus där Ester kunde ta sig in så återkom hon till en krypgrund somv erkade intressant. Men efter att jag krånglat mig in så kunde jag inte se några spår efter att det ska ha legat en hund där under den senaste tiden.
Efter det gick vi en sväng i skogen och där hittade vi en reflexväst för hund som satt fast i ett gammalt taggtrådsstaket men den tillhörde en annan hund som tappat västen under höstens jakt. Så vi fortsatte gå runt i skogen men Ester plockade upp mest spår av rådjur så vi packade in oss i bilen och for hem för att sova.
I morse for vi tillbaka till gården och gick en tidig morgon sväng runt uthusen för att kolla om det fanns några färska spår som Ester blev intresserad av men ingenting imorse heller. Det enda som vi såg var rådjur igen.
Efter ungefär en timme kom Stef med sina hundar men då det inte fanns några fler eller klarare observationer bestämde vi att fara runt lite och kolla på vägarna för att sluta upp vid gården när Rimbos husse skulle komma.
Så efter en timmes spannande från bilen med lite morgonfika så träffde vi Rimbos husse och försökte lägga upp en strategi för dagen. Men då vi inte hade några färskare eller klarare rapporter så bestämmde vi att husse och matte skulle sätta upp fler lappar och dela ut i brevlådorna. Stef tog en sväng ner mot stugan medan husse och jag gick med Ester in i skogen bakom gården igen. Ester drog några repor men det var troligen på spår efter vilt.
Vi tog även en sväng ner till ägarnas somamrstuga och kollade runt lite där ner och husse fick prata lite om Rimbo. Ester fick springa runt lös och visa var det fanns intressanta saker. Hon sprang upp på verandan till huset och stannade kvar. Snabbt upp och kolla varför hon inte kom när jag ropade. Och när ajg springer uppför trappan säger husse att jo vi har ju ställt ut mat till Rimbo där... Visst där står Ester och käkar för glatta livet! Ester fann ytterliggare en grund att krypa in i där det troligen bott grävlingar under vintern men annars var det inget där heller.
Så vi sa hej då och sa åt Rimbos husse att höra av sig om de hör något mer. Hoppas att det kommer in någon rapport så att de kan få ett ordentligt avslut då husse har misstankar om att Rimbo kan ha gått ner sig genom isen då han försvann. Inget roligt avslut på den här dagen men vi får fortsätta hoppas.
onsdag 18 april 2012
Bättre koncentration av husse önskas!
Idag var det dags för utställningsträning igen och åter igen så är det mer koncentration av husse som krävs för att det ska lyckas...
Ester vet ju vad hon ska göra, bara husse kan koncentrera sig och få lite tempo i sitt handlande! Får skylla dagens svaga insats på trötthet efter helgens äventyr.
Ester vet ju vad hon ska göra, bara husse kan koncentrera sig och få lite tempo i sitt handlande! Får skylla dagens svaga insats på trötthet efter helgens äventyr.
söndag 15 april 2012
Jakten på Gordon
I torsdags kväll for jag och Ester till Kungsängen för att hjälpa till i sökandet av borderterriern Gordon, 10 år gammal, som då hade varit på rymmen i 5 dagar. Gordon hade rymt från en hundvakt som han var hos för första gången. Området som han rymt i gränsar till Livgardets skjutövningsområde vilket de skjutit i under veckan och Gordon är skotträdd. Under dagarna när de har övningar i området är det avlyst och man får inte gå in i området. En hund som är borta blir "förvildad" och skygg för människor, så som husse och matte, redan efter en till två dagar. Detta gör att Gordon inte har kommit fram till husse och matte när de har sett varanda och de har lockat på honom.
Gordons lill-matte Linnéa och hennes sambo Krisitian möte upp oss och visade var Gordon hade blivit sedd under dagen. Ester och jag gick omkring i området utan att träffa på Gordon fram tills det var mörkt och vi var tvungna att söka oss tillbaka till bilen där jag hade lämnat/glömt pannlampan på biltaket. Sen anslöt jag till Gordons husse Björn och Eva med basenjin Trasan som söker efter hundar. Tyvärr ingen lycka under kvällen för dem heller. Även Gordons matte Susanne kom dit en sväng efter att de fått tag på en husvagn att bo i. Då det inte fanns mer för mig att göra for jag hem för att återkomma på fredagen efter jobbet.
Under fredagen bestämmer Karin och Casper att de kommer med tillsammans med Freddy. Så jag hämtar hundarna på dagis och Karin och Casper hemma hos dom. Väl framme i Kungsängen så bestäms att vi ska gå in i övningsområdet och prova att släppa hundarna. Vi går vägen fram och tillbaka en bit för att sedan sätta oss och fika i en korsning med bra uppsikt åt flera håll. Hundarna hoppar omkring och leker en del. efter fikat går vi in på tvärvägen och efter ca 100 meter åker Freddys svans upp och han hoppar in i skogen vid några stenar. När Ester kommer fram så stannar hon till och även hennes svans åker upp och hon börjar skälla. Vi går fram några steg till och ser Gordon sitta där! Efter en kort stund reser han sig upp och går ut på vägen och börjar gå bort från oss tillsammans med Ester och Freddy. Vi följer efter på avstånd och Ester och Freddy kollar med oss att det är ok att följa med. Gordon accepterar att de följer med honom. Efter en liten stund ökar han farten och svänger runt en skjutvall. När vi hinner runt så är Gordon, borta. Vi låter Freddy och Ester visa vägen men vi är inte helt säkra på att de följde efter Gordon utan att det faktiskt fanns en hel del viltdofter också... Så efter en stund avbryter vi går tillbaka och möter upp Stef och hans bordercollie Ronja som spårar anddra hundar. Hon får jobba en stund men då v har klampat runt en hel del och det börjar skymma så avbryter Stef och vi går alla tillbaka till bilarna. Vi drar upp lite planer för lördagen då vi ska ses klockan 05.00 för att ha så lång tid som möjligt på oss inne området. Vid det här laget har de fina regnet över gått i snö och Gordon är där ute i skogen. In i bilen och starta färden hem, efter några minuter ringer Stef och säger att han ser Gordon! Tvärnit och fullfart tillbaka! Medan Stef visar på tomten där han såg Gordon så ser jag han gå över vägen femtio meter bort! Ut med Ester och Freddy ochfölja efter honom ner på allén han gick in på men när vi kommer in på allén så är Gordon borta igen. Nytt försök med att åka hem, några timmars sömn innan Karin ringer och väcker sjusovaren...
Efter att halkat igenom alla snö så kommer vi fram vid skjutområdet och sätter oss för att bevaka en av fällorna. Efter ett par timmar utan att sett något röra sig utom snö flingorna om fallit hela natten bestämmer vi att vi ska gå in med hundarna i området där vi träffade på Gordon kvällen innan. Vi tar oss runt hela rundan utan att se ett enda spår efter Gordon i nysnön. Tillbaka i bilen tar vi fram kaffetermosen men just då ringer telefonen och Gordon har setts på gården vid allén som han gick in på under gårdags kvällen! Full fart med bilen till gården där ägaren visar på spåren och vi kan se åt vilket håll han har gått. Ut med hundarna och följa spåren efter några minuter får jag syn på honom gåendes över ett av fälten. Ester springer fram mot Gordon men när han får syn på mig ökar han farten men möter då Freddy och Karin. Han byter riktning och hundarna följer med medan förarna tar andra vägar. En del snurrande runt några dungar innan Gordon bestämmer sig för att sticka iväg över fältet. Vi kan spåra honom fram till en sommarstuga där spåren försvinner under några granar. Efter en stund hittar vi på spåren igen och Ester och jag tillsammans med Stef följer spåret. Efter en stund kan vi inte se spåren mer då snö i träden har börjat töa och falla ner på marken. Ester har visat tydligt att hon spårar Gordon och jag låter henne hålla på ett tag, vad hon visar på är att Gordon verkar ha cirklat runt och gått bakom oss iväg mot några andra hus. Resten av dagen förflyter utan att Gordon syns till. Då vi har fått tag på en fälla som kräver bevakning sitter Ester och jag tillsammans med Karin och Freddy på pass fram till 22. Hem för att sova några timmar och sen vara tillbaka till 06.15.
Ut med Ester och Freddy och gå runt vid gården där han synts på lördags morgonen. Inga spår efter Gordon som nu inte synts till sedan innan lunch på lördagen. En liten samling vid gården och omgruppering. Då vi ska stanna kvar och de andra börjar ge sig iväg så kommer kaffetermosen fram och vad händer då? Jo några hundra meter bort längs med vägen syns Gordon komma travandes! Lotta som möter honom med bilen ropar på oss så jag och Ester sätter fart längs med vägen. Vi chansar på att han viker av som han gjort dagen innan vilket han gör men är för långt borta för att jag ska se honom. Då kommer Stef i sin bil och kan följa efter honom och när han inte kommer längre med bilen släpper han ut Ronja som springer med Gordon. Då Gordon efter en stund viker ut på kalhyggen och mot håll som han tidigare inte varit i avbryter vi för att inte stressa honom att springa bort från området. Under de närmaste timmarna får vi lite spridda observationer i området men ingen tydlig indikation på vart han är på vägen. Då vi omgrupperar oss så kommer ett samtal till husse Björn att de har honom på ett fält några kilometer bort. Då husse och matte vill ha med borderligan hoppar vi in i bilen och kör dit. När vi kommer fram ser jag Gordon ute på ett plöjt fält med två personer till fots nära honom och två på motocross. De vallar honom att stanna kvar på fältet och han drar sig mot en liten dunge ute på fältet. När han kommer dit så är en av personerna så nära honom att hon slänger sig efter honom och får tag på honom! Matte kommer från ett håll Ester och jag från ett annat, och sen kommer alla som varit med från flera håll! Glädje tårar och ett superfast tag av matte och husse med två koppel på Gordon fotas och kramas det!
Gordon är nu hemma och sover hos sin matte och husse. Husse och matte har under veckan han var borta, förutom att vara oroliga för sin älskling, även varit febersjuka, inte haft någon ordentlig plats att sova på i området och där med varit slutkörda mentalt och fysik. Under de här dagarna har Ester och jag lärt känna många nya människor som ställer upp för andra hundägare och hjälper till att söka efter deras hundar Nu när allt har gått bra och slutat lyckligt känns det extra trevligt att ha fått möjligheten att hjälpa Gordon att få komma hem.
Gordons lill-matte Linnéa och hennes sambo Krisitian möte upp oss och visade var Gordon hade blivit sedd under dagen. Ester och jag gick omkring i området utan att träffa på Gordon fram tills det var mörkt och vi var tvungna att söka oss tillbaka till bilen där jag hade lämnat/glömt pannlampan på biltaket. Sen anslöt jag till Gordons husse Björn och Eva med basenjin Trasan som söker efter hundar. Tyvärr ingen lycka under kvällen för dem heller. Även Gordons matte Susanne kom dit en sväng efter att de fått tag på en husvagn att bo i. Då det inte fanns mer för mig att göra for jag hem för att återkomma på fredagen efter jobbet.
Under fredagen bestämmer Karin och Casper att de kommer med tillsammans med Freddy. Så jag hämtar hundarna på dagis och Karin och Casper hemma hos dom. Väl framme i Kungsängen så bestäms att vi ska gå in i övningsområdet och prova att släppa hundarna. Vi går vägen fram och tillbaka en bit för att sedan sätta oss och fika i en korsning med bra uppsikt åt flera håll. Hundarna hoppar omkring och leker en del. efter fikat går vi in på tvärvägen och efter ca 100 meter åker Freddys svans upp och han hoppar in i skogen vid några stenar. När Ester kommer fram så stannar hon till och även hennes svans åker upp och hon börjar skälla. Vi går fram några steg till och ser Gordon sitta där! Efter en kort stund reser han sig upp och går ut på vägen och börjar gå bort från oss tillsammans med Ester och Freddy. Vi följer efter på avstånd och Ester och Freddy kollar med oss att det är ok att följa med. Gordon accepterar att de följer med honom. Efter en liten stund ökar han farten och svänger runt en skjutvall. När vi hinner runt så är Gordon, borta. Vi låter Freddy och Ester visa vägen men vi är inte helt säkra på att de följde efter Gordon utan att det faktiskt fanns en hel del viltdofter också... Så efter en stund avbryter vi går tillbaka och möter upp Stef och hans bordercollie Ronja som spårar anddra hundar. Hon får jobba en stund men då v har klampat runt en hel del och det börjar skymma så avbryter Stef och vi går alla tillbaka till bilarna. Vi drar upp lite planer för lördagen då vi ska ses klockan 05.00 för att ha så lång tid som möjligt på oss inne området. Vid det här laget har de fina regnet över gått i snö och Gordon är där ute i skogen. In i bilen och starta färden hem, efter några minuter ringer Stef och säger att han ser Gordon! Tvärnit och fullfart tillbaka! Medan Stef visar på tomten där han såg Gordon så ser jag han gå över vägen femtio meter bort! Ut med Ester och Freddy ochfölja efter honom ner på allén han gick in på men när vi kommer in på allén så är Gordon borta igen. Nytt försök med att åka hem, några timmars sömn innan Karin ringer och väcker sjusovaren...
Efter att halkat igenom alla snö så kommer vi fram vid skjutområdet och sätter oss för att bevaka en av fällorna. Efter ett par timmar utan att sett något röra sig utom snö flingorna om fallit hela natten bestämmer vi att vi ska gå in med hundarna i området där vi träffade på Gordon kvällen innan. Vi tar oss runt hela rundan utan att se ett enda spår efter Gordon i nysnön. Tillbaka i bilen tar vi fram kaffetermosen men just då ringer telefonen och Gordon har setts på gården vid allén som han gick in på under gårdags kvällen! Full fart med bilen till gården där ägaren visar på spåren och vi kan se åt vilket håll han har gått. Ut med hundarna och följa spåren efter några minuter får jag syn på honom gåendes över ett av fälten. Ester springer fram mot Gordon men när han får syn på mig ökar han farten men möter då Freddy och Karin. Han byter riktning och hundarna följer med medan förarna tar andra vägar. En del snurrande runt några dungar innan Gordon bestämmer sig för att sticka iväg över fältet. Vi kan spåra honom fram till en sommarstuga där spåren försvinner under några granar. Efter en stund hittar vi på spåren igen och Ester och jag tillsammans med Stef följer spåret. Efter en stund kan vi inte se spåren mer då snö i träden har börjat töa och falla ner på marken. Ester har visat tydligt att hon spårar Gordon och jag låter henne hålla på ett tag, vad hon visar på är att Gordon verkar ha cirklat runt och gått bakom oss iväg mot några andra hus. Resten av dagen förflyter utan att Gordon syns till. Då vi har fått tag på en fälla som kräver bevakning sitter Ester och jag tillsammans med Karin och Freddy på pass fram till 22. Hem för att sova några timmar och sen vara tillbaka till 06.15.
Ut med Ester och Freddy och gå runt vid gården där han synts på lördags morgonen. Inga spår efter Gordon som nu inte synts till sedan innan lunch på lördagen. En liten samling vid gården och omgruppering. Då vi ska stanna kvar och de andra börjar ge sig iväg så kommer kaffetermosen fram och vad händer då? Jo några hundra meter bort längs med vägen syns Gordon komma travandes! Lotta som möter honom med bilen ropar på oss så jag och Ester sätter fart längs med vägen. Vi chansar på att han viker av som han gjort dagen innan vilket han gör men är för långt borta för att jag ska se honom. Då kommer Stef i sin bil och kan följa efter honom och när han inte kommer längre med bilen släpper han ut Ronja som springer med Gordon. Då Gordon efter en stund viker ut på kalhyggen och mot håll som han tidigare inte varit i avbryter vi för att inte stressa honom att springa bort från området. Under de närmaste timmarna får vi lite spridda observationer i området men ingen tydlig indikation på vart han är på vägen. Då vi omgrupperar oss så kommer ett samtal till husse Björn att de har honom på ett fält några kilometer bort. Då husse och matte vill ha med borderligan hoppar vi in i bilen och kör dit. När vi kommer fram ser jag Gordon ute på ett plöjt fält med två personer till fots nära honom och två på motocross. De vallar honom att stanna kvar på fältet och han drar sig mot en liten dunge ute på fältet. När han kommer dit så är en av personerna så nära honom att hon slänger sig efter honom och får tag på honom! Matte kommer från ett håll Ester och jag från ett annat, och sen kommer alla som varit med från flera håll! Glädje tårar och ett superfast tag av matte och husse med två koppel på Gordon fotas och kramas det!
Gordon är nu hemma och sover hos sin matte och husse. Husse och matte har under veckan han var borta, förutom att vara oroliga för sin älskling, även varit febersjuka, inte haft någon ordentlig plats att sova på i området och där med varit slutkörda mentalt och fysik. Under de här dagarna har Ester och jag lärt känna många nya människor som ställer upp för andra hundägare och hjälper till att söka efter deras hundar Nu när allt har gått bra och slutat lyckligt känns det extra trevligt att ha fått möjligheten att hjälpa Gordon att få komma hem.
måndag 9 april 2012
Glad påsk!
Påskledigheten började med att Ester fick vara med Irma och Moa hos mina föräldrar medan jag själv roade mig med att gå och kolla på AIK-Skellefteå. Härligt tryck på Hovet med bra resultat! Tyvärr så blev det sedan förlust i avgörande matchen på påskafton.
Efter påsklunch hos mina föräldrar med Irma och Moa for vi ut till landet där det var en massa hundar på besök hos grannarna som man måste börja med att skälla ut. Efter en promenad runt området blev det ett kärt återseende med lilla Moa som Ester inte träffat sedan i höstas. Lite jobbigare för Ester i år när Moa nu är 1,5 år och faktiskt hänger med i racen och starkare i fighterna...
Påskafton började med en kort promenad och en långfrukost innan vi gav oss ut för en långpromenad. Provade lite nya vägar och stigar vilket slutade med att Ester hittade ett nytt gryt!
Efter att ha undersökt alla fyra ingångar bestämde sig Ester för att kolla in en lite mer.
När vi kom fram till sista vattendraget hörde vi Singlan på andra sidan och då vet ju Ester att Moa är med! Då tar ju Ester närmaste vägen över vattnet vilket är att simma! Sen måste man ju ändå stå och vänta på husse som balanserar sig över på en smal spång och sen när han är uppe på stigen så går han ju så låååångsmat!!! Men efter som Moa gick med Singlan, Edgar och Ingmar så kom vi ikapp dom och Ester och Moa fick busa runt hela vägen hem!
Där efter kom Ester största prövning under hela påskhelgen, vara ensam hemma medan människorna åkte till Öster Malma för en påskbuffé! Pip, gnäll och skällande när vi for och sen sätta igång med det igen när bilen kom tillbaka. Allt blir ju bra när man får följa med husse i bilen sen även om Ester inte fick följa med in och hälsa på sina syskondöttrar hos Marie och Jonas. Men jag fikc gosa med alla fyra tjejerna som blir sju veckor på onsdag! Samt tre vuxna borders (med Blixten 12 år i spetsen), en labbe och tre flattar som alla vill bli gosade.
Idag tar vi oss en tur in till Östermalm och ska ta en fika på Himmelska hundar!
Efter påsklunch hos mina föräldrar med Irma och Moa for vi ut till landet där det var en massa hundar på besök hos grannarna som man måste börja med att skälla ut. Efter en promenad runt området blev det ett kärt återseende med lilla Moa som Ester inte träffat sedan i höstas. Lite jobbigare för Ester i år när Moa nu är 1,5 år och faktiskt hänger med i racen och starkare i fighterna...
Påskafton började med en kort promenad och en långfrukost innan vi gav oss ut för en långpromenad. Provade lite nya vägar och stigar vilket slutade med att Ester hittade ett nytt gryt!
Efter att ha undersökt alla fyra ingångar bestämde sig Ester för att kolla in en lite mer.
Och visst var det någon där ner som man ka skälla på men när husse kallar så kommer man ut och slänger sig ner i första bästa pöl med vatten/lera för att svalka sig...
Påskdagen provade vi några nya stigar åt ett håll där jag vet att det finns gott om vilt... Ester tycker att husse klampar för mycket i skogen då alla djuren hör att vi kommer och man inte får möjlighet att skälla ut dom!
Där efter kom Ester största prövning under hela påskhelgen, vara ensam hemma medan människorna åkte till Öster Malma för en påskbuffé! Pip, gnäll och skällande när vi for och sen sätta igång med det igen när bilen kom tillbaka. Allt blir ju bra när man får följa med husse i bilen sen även om Ester inte fick följa med in och hälsa på sina syskondöttrar hos Marie och Jonas. Men jag fikc gosa med alla fyra tjejerna som blir sju veckor på onsdag! Samt tre vuxna borders (med Blixten 12 år i spetsen), en labbe och tre flattar som alla vill bli gosade.
Idag tar vi oss en tur in till Östermalm och ska ta en fika på Himmelska hundar!
onsdag 4 april 2012
Ester håller fast i position och säger "GE FAN I MIN KÖTTBULLE, SNORVALP!!!"
Idag var det ett bytt försök med ringträningen. En bättre koncntration hos husse gav bättre resultat. Ester visade sin stora arbetslust och håller fast i uppställd position även när en nyfiken boxerhane börjar börjar närma sig husses hand med Esters köttbulle i. Det enda Ester gör är att på snabbt vrida huvudet mot boxern, men håller ögonen på husses hand, och säger hårt och skarpt till boxer: "GE FAN I MIN KÖTTBULLE, SNORVALP!!!" för att sedan stå kvar i position och vänta på signal och belöning.
Så slutsatsen som kan dras är att Ester vet vad hon ska göra om bara husse kan skärpa sig.
Så slutsatsen som kan dras är att Ester vet vad hon ska göra om bara husse kan skärpa sig.
söndag 1 april 2012
Aktiveringspromenad
Tillsammans med några dagiskompisar, borderkompisar och några nya bekanta träffades vi i Björkhagen för att tillsammans med Esters dagisfröken Liv gå en aktiveringspromenad med lite spårövningar på vägen. SMHI hade utlovat snöoväder men det hade kommit tidigare så vi hade att vckert väder om än något kylslaget.
Efter en kortare promenad var det dags för första korta spåret där de som inte provat spår innan fick tips och prova på hur man kan göra. Ester, Hugo och Freddy tyckte nog mest tt vi tramsade runt och tog lång tid på oss...
En liten promenad till och s var det dags för det viktigaste som finns med spår och spårträning, FIKA! Ännu en paus för hundarna och välbehövligt kaffe för människorna. Även lite tid att få ordnig på den där spålinan också...
En kort promenad till och sen dags för lite uppletande och hämtande av föremål vilket Ester faktiskt klarade riktigt bra! I vanliga fall så tar Ester sakerna och sticker iväg och biter sönder dom...
På vägen tillbaka stannade vi kvar och la två längre spår vilka Ester klarade galant!
söndag 25 mars 2012
Promenad med BTS
I lördags var jag och fikade med delar av gönget från uppfödarutbildningen vilket alltid är lika roligt. man får sitta och verkligen nörda in sig på att bara prata hund och uppfödning! Att jag sen fick en räksmörgås och en kopp kaffe på NK gjorde inte sämre.
I dag fick Ester hänga med på BTS Stockholms söndagspromenad vid Ulriksdals slott. En ljuvlig vårdag med solken och lite vind... Det var jätteskönt när vi var i lä men så fort som vi hamnde i vinden blev det kyligt. Ester tyckte det var kul med att få följa med och träffa en massa kompisar igen!
I dag fick Ester hänga med på BTS Stockholms söndagspromenad vid Ulriksdals slott. En ljuvlig vårdag med solken och lite vind... Det var jätteskönt när vi var i lä men så fort som vi hamnde i vinden blev det kyligt. Ester tyckte det var kul med att få följa med och träffa en massa kompisar igen!
onsdag 21 mars 2012
Ringrostig ringträning
Ikväll var vi iväg till Farsta centrumgaraget för lite ringträning. Ute i god tid sätter vi fart med uppvärmning och det går väl ok. Sen börjar vi köra på med lite övningar och oj vad det var länge sen sist! Ester sköte sig ok än så länge men när man har en husse som inte har koll på vad han håller på med så blir det svårt och långtråkigt...
Så vad gör man när husse strular runt med otydliga signaler, trasslar med kopplet och är snål me köttbullarna? Jo man börjar leta efter alla köttbullesmulor som alla andra mattar och hussar tappar! Dessutom så retar man ju husse när man gör det man själv vill och inte som han vill...
Nya tag och bättre förberedelse av husse till nästa gång!
Så vad gör man när husse strular runt med otydliga signaler, trasslar med kopplet och är snål me köttbullarna? Jo man börjar leta efter alla köttbullesmulor som alla andra mattar och hussar tappar! Dessutom så retar man ju husse när man gör det man själv vill och inte som han vill...
Nya tag och bättre förberedelse av husse till nästa gång!
söndag 18 mars 2012
Länge sen sist
Nu var det riktigt länge sedan det skrevs något här.
Ester har haft en konvalescens men nu får vi börja hitta på mer saker igen då hon börjar bli bra mycket piggare igen!
Nu helgen var vi ute på landet och Ester visade hur mycket hon älskar att vara där och få springa i skogen! Tyvärr tyckte hon det var lite tråkigt då hon inte fick vara med ute hela tiden när vi fällde träd men att sen få ligga i korgen framför brasen med ett gott tuggben var kompensation nog!
Ester har haft en konvalescens men nu får vi börja hitta på mer saker igen då hon börjar bli bra mycket piggare igen!
Nu helgen var vi ute på landet och Ester visade hur mycket hon älskar att vara där och få springa i skogen! Tyvärr tyckte hon det var lite tråkigt då hon inte fick vara med ute hela tiden när vi fällde träd men att sen få ligga i korgen framför brasen med ett gott tuggben var kompensation nog!
tisdag 21 februari 2012
Esters valpning
Under helgen var det beräknat att Ester skulle valpa och hon visade med sitt beteende i torsdags att det började närma sig. Så under helgen har det vara passning och koll på henne hela tiden.
Men i söndags kändes det som att något inte var helt ok och min oro steg när Ester började blöda på kvällen. Några samtal till veterinären under dagen och kvällen resulterade i att vid midnatt åkte vi till Bagarmossens djursjukhus. På nätterna så är det bara en veterinär i tjänst vilket kan göra att de måste prioriera fallen. När jag pratade med dem vid nio-tiden på kvällen hade de en operation på gång som skulle ta 2-3 timmar. Så därav var det ingen idé att skynda sig dit för då skulle vi få sitta i väntrummet och vänta. I väntrummet satte tre hundar till, en tik som hade valpat men där det tillstött någon komplikation, en tik som skulle snittas och en till hund med någon annan åkomma. De som väntat längst hade varit där i drygt två timmar när vi kom.
Så efter ca 30 minuter kom sköterskan och registrerade oss, då var operationen avklarad och de skulle snart börja ta in oss andra. Så efter ytterligare ca 15 minuter fick vi komma in till röntgen och när den var avklarad så började Ester med förlossningsarbetet. Snacka om att känna sig dum!
Nåväl, vi fick ett undersökningsrum att sitta i och en extra filt. Efter en dryg halvtimme kommer veterinären in för att göra en undersökning. Och då ser man ju fosterblåsan och hon är i full fart med förlossningsarbetet... När veterinären undersöker Ester så konstaterar hon att valpen är stor men verkar ligga i rätt läge. Röntgenbilden visade att det bara var en valp. Veterinären berättar att de ska börja med kejsarsnitt på den andra tiken och att om Ester inte har förlöst valpen själv när de är klara med den så tar de in Ester för kejsarsnitt. Jag får en telefon och nummer till sköterskan som också kommer vara på operationen men som kan gå iväg om det är akut. Veterinären avslutar med att säga att Ester måste vara stark och ta i ordentligt om hon ska kunna förlösa valpen själv. Nu kändes helt rätt att vi åkt in.
Jaha, då satt vi där själv. Ester fortsätter med förlossningsarbetet och efter ca en timme kommer valpen ut! Ester är ju snabb och äter upp moderkakan och slickar lite på valpen. Jag är framme och tar bort hela fosterblåsan och upptäcker att valpen inte visar några livstecken. Ringer efter sköterskan samtidigt som jag försöker få igång valpen. Sköterskan kommer med en gång och tar med valpen till operationsalen där de provar med syrgas. Efter några minuter kommer hon tillbaka med valpen som är död.
Vi lägger valpen så att Ester kan pyssla med den. Ester slickar lite på den och hyfsar till navelsträngen bra. Se bryr hon sig inte mer om valpen förrän jag börjar kolla på den men när jag slutar slutar hon strax efter och pysslar om sig själv.Jag flyttar undan valpen och Ester kollar lite där valpen hade legat men söker inte mer efter den.
Efter ett tag kommer veterinären in och vi pratar igenom lite vad som hänt. Sen ska vi åka hem men lite strul med kortläsare och att personalen är upptagen med de inneliggande djuren gör att vi kommer iväg strax efter kl 5.
Ester har både igår och idag velat vara nära och ha full koll på var jag är. Hon följer med från rum till rum men annars verkar hon må bra. Hon ska ju egentligen ligga i valplådan och pyssla med valpar och inte vara uppe och gå omkring.
Men i söndags kändes det som att något inte var helt ok och min oro steg när Ester började blöda på kvällen. Några samtal till veterinären under dagen och kvällen resulterade i att vid midnatt åkte vi till Bagarmossens djursjukhus. På nätterna så är det bara en veterinär i tjänst vilket kan göra att de måste prioriera fallen. När jag pratade med dem vid nio-tiden på kvällen hade de en operation på gång som skulle ta 2-3 timmar. Så därav var det ingen idé att skynda sig dit för då skulle vi få sitta i väntrummet och vänta. I väntrummet satte tre hundar till, en tik som hade valpat men där det tillstött någon komplikation, en tik som skulle snittas och en till hund med någon annan åkomma. De som väntat längst hade varit där i drygt två timmar när vi kom.
Så efter ca 30 minuter kom sköterskan och registrerade oss, då var operationen avklarad och de skulle snart börja ta in oss andra. Så efter ytterligare ca 15 minuter fick vi komma in till röntgen och när den var avklarad så började Ester med förlossningsarbetet. Snacka om att känna sig dum!
Nåväl, vi fick ett undersökningsrum att sitta i och en extra filt. Efter en dryg halvtimme kommer veterinären in för att göra en undersökning. Och då ser man ju fosterblåsan och hon är i full fart med förlossningsarbetet... När veterinären undersöker Ester så konstaterar hon att valpen är stor men verkar ligga i rätt läge. Röntgenbilden visade att det bara var en valp. Veterinären berättar att de ska börja med kejsarsnitt på den andra tiken och att om Ester inte har förlöst valpen själv när de är klara med den så tar de in Ester för kejsarsnitt. Jag får en telefon och nummer till sköterskan som också kommer vara på operationen men som kan gå iväg om det är akut. Veterinären avslutar med att säga att Ester måste vara stark och ta i ordentligt om hon ska kunna förlösa valpen själv. Nu kändes helt rätt att vi åkt in.
Jaha, då satt vi där själv. Ester fortsätter med förlossningsarbetet och efter ca en timme kommer valpen ut! Ester är ju snabb och äter upp moderkakan och slickar lite på valpen. Jag är framme och tar bort hela fosterblåsan och upptäcker att valpen inte visar några livstecken. Ringer efter sköterskan samtidigt som jag försöker få igång valpen. Sköterskan kommer med en gång och tar med valpen till operationsalen där de provar med syrgas. Efter några minuter kommer hon tillbaka med valpen som är död.
Vi lägger valpen så att Ester kan pyssla med den. Ester slickar lite på den och hyfsar till navelsträngen bra. Se bryr hon sig inte mer om valpen förrän jag börjar kolla på den men när jag slutar slutar hon strax efter och pysslar om sig själv.Jag flyttar undan valpen och Ester kollar lite där valpen hade legat men söker inte mer efter den.
Efter ett tag kommer veterinären in och vi pratar igenom lite vad som hänt. Sen ska vi åka hem men lite strul med kortläsare och att personalen är upptagen med de inneliggande djuren gör att vi kommer iväg strax efter kl 5.
Ester har både igår och idag velat vara nära och ha full koll på var jag är. Hon följer med från rum till rum men annars verkar hon må bra. Hon ska ju egentligen ligga i valplådan och pyssla med valpar och inte vara uppe och gå omkring.
lördag 18 februari 2012
Väntans tid
I dag är det 63 dagar sedan första parningen och inget har hänt här ännu. Så vi förbereder oss för väntan...
lördag 11 februari 2012
Ny kamera
Nu är det en vecka kvar till valpning och det börjar bli dags att fixa det sista här hemma. Så i veckan var jag och köpte mig en ny kamera vilket Ester säger sitt om...
Annars är detta den vanligaste posen Ester har, och det syns ju tydligt att det börjar närma sig.
Annars är detta den vanligaste posen Ester har, och det syns ju tydligt att det börjar närma sig.
söndag 5 februari 2012
Två veckor kvar
Nu börjar det närma sig! Igår var det två veckor kvar till beräknad valpning. Under senaste veckorna har det märkts på Ester att hon inte vill gå lika långa promenader, VÄLDIGT intresserad av all mat som görs iordning i köket och att hon ligger på andra sätt och andra platser här hemma.
Då det de senaste dagarna har varit kallt har inneburit att Ester ska ha sitt täcke på sig... Ester HATAR att ha täcke eller väst på sig. Varje gång man sätter på henne det står hon som förstenad med hängande huvud och svans. Hon kan stappla fram så hon kommer ut för att sedan sprätta lite och sen är allt frid och fröjd.
Nu gäller det bara för mig att bli av med förkylningen så att jag hinner ut och njuta innan den riktiga vintern försvinner från Stockholm!
Då det de senaste dagarna har varit kallt har inneburit att Ester ska ha sitt täcke på sig... Ester HATAR att ha täcke eller väst på sig. Varje gång man sätter på henne det står hon som förstenad med hängande huvud och svans. Hon kan stappla fram så hon kommer ut för att sedan sprätta lite och sen är allt frid och fröjd.
Nu gäller det bara för mig att bli av med förkylningen så att jag hinner ut och njuta innan den riktiga vintern försvinner från Stockholm!
fredag 20 januari 2012
Ester är dräktig
Idag var vi till veterinären i Kolartorp ogh gjorde ett ultraljud där man tydligt kan se att Ester är dräktig! Vad det verkar som så är det endast en valp.
tisdag 17 januari 2012
Dags för ultraljud
Då var det bokat tid på fredag för ultraljud och då får vi se om Ester har några valpar i magen.
söndag 15 januari 2012
En vanlig helg i januari
I helgen som varit så har vi varit hemma, pysslat med lite olika små saker och tagit långpromenader. Igår var det en tur runt söderförorterna i blåsten och idag en skön promenad vid Vinterviken.
Tränar även på en del småtricks med klickern men det är ju lika svårt för husse som för Ester det där med klickern...
Blir troligen ett ultraljud i veckan också...
Tränar även på en del småtricks med klickern men det är ju lika svårt för husse som för Ester det där med klickern...
Blir troligen ett ultraljud i veckan också...
söndag 1 januari 2012
Nyårshelgen
Det blev ett nyårsfirande ute i stugan borta från storstadens alla raketer och smällare. Ett par dagar med härliga långpromenader utan koppel och med en massa hjortar att hålla koll på för Ester. Nu ser jag fram mot ett gott och spännande 2012!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)